Vilka omfattas av EU:s nya taxonomiförordning och vilket stöd kan Byggvarubedömningen ge?

EU:s taxonomiförordning som antogs i juni 2020 beskriver krav för byggmaterial och byggelement i så kallade tekniska granskningskriterier. Arbetet med att implementera de delar som är relevanta för Byggvarubedömningens bedömningssystem är utmanande, både för oss leverantörer och för er som kunder. Här kommer vi löpande att uppdatera kring taxonomin och de webbinarium vi bjuder in till på temat.

Byggvarubedömningen initierade hösten 2022 ett samarbete med BASTA och SundaHus för att hitta ett gemensamt förhållningssätt till Taxonomin med fokus på Tillägg C. Samarbetet har växt till att inkludera en rad aktörer på marknaden och gruppen är idag en del av Byggföretagens taxonominätverk. Målet är att kunna presentera ett branschgemensamt förhållningssätt och att det inte ska dröja för länge innan vi gör det. Arbetet har försenats av de förtydliganden som EU-kommissionen publicerade strax innan jul. Vi tycker att Taxonomin i grunden och dess högt satta krav är bra och ett branschgemensamt förhållningssätt skapar förutsättningar för att driva viktiga hållbarhetsfrågor framåt.

Bakgrund och syfte

Genom Europeiska unionens stora satsning, Gröna giv som antogs i juni 2020 satte EU kursen mot mer hållbara investeringar och verksamheter. Inom ramen för detta antogs bland annat EU:s gröna taxonomiförordning i juni 2020, nedan kallat ”Taxonomin”.

Taxonomin är ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter inom EU. Syftet med förordningen är bland annat att införa gemensamma definitioner av vad som är hållbart, och på så sätt underlätta för investerare att göra hållbara investeringar. För att en viss verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål och inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen (även kallat DNSH efter engelskans "Do No Significant Harm") samt uppfylla vissa minimikrav inom social hållbarhet. Inom ramen för de identifierade miljömålen fastställs också mer detaljerade villkor, så kallade tekniska granskningskriterier, som anges i kompletterande förordningar.

                                                       Taxonomins grundstruktur

Följande sex fastställda miljömål presenteras i Taxonomin:

1.    Begränsning av klimatförändringar
2.    Anpassning till klimatförändringar
3.    Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4.    Omställning till en cirkulär ekonomi
5.    Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar
6.    Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Vilka omfattas av taxonomin?

Taxonomiförordningen påverkar i första hand finansiella marknadsaktörer (till exempel investmentbolag, fondbolag, försäkringsbolag, pensionsbolag, riskkapitalbolag och kreditgivare) samt stora företag (fler än 500 anställda) som måste lämna en icke-finansiell rapport enligt NFRD (Non Financial Reporting Directive). Från och med räkenskapsåret 2024 kommer NFRD succesivt att ersättas av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), vilket på sikt innebär att allt fler bolag kommer att behöva hållbarhetsrapportera.

Utöver detta behöver ett eller flera av företagets verksamhetsområden omfattas av de identifierade verksamhetsområdena inom Taxonomin. Bygg- och fastighetsverksamhet är ett identifierat verksamhetsområde, se mer information om vilka verksamhetsområden som berör Byggbranschen nedan.

Rapporteringskraven innebär att dessa företag i sin hållbarhetsrapport ska inkludera information om hur och i vilken utsträckning företagets verksamheter är förenliga med kraven enligt taxonomin. Företag som inte omfattas av NFRD kan idag frivilligt välja att rapportera sin taxonomiförenlighet.

Även om det i dagsläget endast är stora företag som berörs av taxonomin så förväntas de nya lagkraven påverka hela investeringskedjan eftersom finansiärer behöver rapportera om hur väl deras investeringar ligger i linje med taxonomi. Rapporteringskraven på större företag förväntas också spilla över på mindre företag eftersom de är en del av leverantörskedjan.

Tidplan

I juni 2021 antog kommissionen en första kompletterande förordning med tekniska granskningskriterier för de två första klimatrelaterade miljömålen i taxonomin inklusive DNSH-kriterier för övriga miljömål. Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2022.

I mars 2022 publicerade EU:s plattform för hållbar finansiering en rapport med rekommendationer för tekniska granskningskriterier för de fyra återstående miljömålen. Reglerna för resterande miljömål träder i kraft den 1 januari 2023.

Utöver detta presenterade plattformen en rapport om minimiskyddsåtgärder för mänskliga rättigheter den 11 juli 2022, och det pågick en publik konsultationsprocess fram till den 6 september. 

Hur berörs bygg- och fastighetsbranschen av taxonomin?

Taxonomin kommer att påverka byggbranschen på flera olika sätt. Dels berörs företag som ansvarar för uppförande av nya byggnader, renovering av befintliga byggnader, och förvärv och ägande av byggnader. Dels berörs företag som tillverkar vissa byggprodukter som används i byggbranschen. En lista över några listade aktiviteter i Taxonomin som berör byggbranschen presenteras nedan (observera att listan inte är heltäckande).

Aktiviteter som berörs av Taxonomin

En mer detaljerad analys av hur olika verksamheter inom byggbranschen berörs av Taxonomins mål 1 och 2 (avseende klimat) har genomförts av Byggföretagen.

Vad innebär taxonomin för farliga ämnen?

För farliga ämnen är DNSH-kriterierna i Tillägg C[1] central. I tillägg C anges att verksamheter inte får leda till tillverkning, utsläppande på marknaden eller användning av listade ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor. Vad gäller listade ämnen hänvisar man till befintliga EU-lagstiftning som reglerar farliga ämnen inom EU, dvs POPs-förordningen, kvicksilverförordningen, förordning om ämnen som bryter ner ozonskiktet, RoHS-direktivet för elektriska och elektriska produkter och REACH-förordningen.

Men det finns några väsentliga skillnader. I tillägg C specificeras t.ex. inga koncentrationsgränser, med undantag för två av lagstiftningarna (POPs-förordningen och kvicksilverförordningen) där oavsiktliga spårföreningar och avsiktligt tillsatta ämnen undantas, vilket antyder ett totalförbud för listade ämnen i tillägg C. Ett totalförbud av samtliga ämnen i tillägg C är väldigt svårt att uppfylla, speciellt för vissa produktgrupper som t.ex. el och VVS. Låga koncentrationsgränser kan också vara svåra att verifiera analytiskt, eftersom det ställer höga krav på de analytiska metoder som används

Taxonomin går dessutom längre än gällande lagstiftning vad gäller ett antal punkter. Ämnen som finns upptagna på kandidatförteckningen enligt REACH är t.ex. i dagsläget inte förbjudna att använda, utan företag behöver informera sina kunder om en vara innehåller mer än 0,1 % (w/w) av ett listat ämne.

Ämnen med stora betänkligheter, så kallade SVHC-ämnen[2] (från engelskans Substances of Very High Concern), eller är inte heller förbjudna att använda enligt REACH, utan innebär endast att dessa ämnen kan komma att upptas på kandidatförteckningen och på sikt bli föremål för begränsningar eller tillstånd. Även dessa ämnen blir förbjudna att använda enligt kraven i Taxonomin.

I dagsläget finns det drygt 22 500 ämnen registrerade i EU och mer än hälften av dessa är klassificerade som farliga för hälsa eller miljö[3], det är dock oklart hur många av dessa ämnen som uppfyller SVHC-kriterierna och därmed blir förbjudna att använda enligt Taxonomin. Många av dessa ämnen saknar också en harmoniserad (tvingande) klassificering inom EU, vilket innebär att förbudet i viss utsträckning kommer att bygga på företags egenklassificeringar av ämnena.

Vad gäller kandidatförteckningen och SHVC-kriterierna öppnar Taxonomin upp för undantag med skrivelsen ”utom om användningen av dem bevisligen är nödvändig för samhället”, vilket kommer att kunna användas för ämnen som är nödvändiga att använda och som inte kan ersättas av mindre farliga ämnen. Det är dock i dagsläget inte tydligt vilken typ av dokumentation som är nödvändig för att påvisa att ett ämne är nödvändig för samhället och att samhällsnyttan överväger risken med användningen av ämnet.

Hur stöder Byggvarubedömningen kraven enligt taxonomins Tillägg C?

Byggvarubedömningens kriterier för farliga ämnen bygger på kemikalieinspektionens PRIO-kriterier som avser utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen. Flera av kraven enligt Taxonomin baseras i stället på de så kallade SVHC-kriterierna. PRIO-kriterierna för utfasningsämnen går längre än SVHC-kriterierna och omfattar även kriterier som fluorerade växthusgaser, hudsensibiliserande ämnen, ozonnedbrytande ämnen, särskilt farliga metaller och särskilt persistenta ämnen. Eftersom Byggvarubedömningen tillämpar PRIO-kriterierna för utfasningsämnen kan SVHC-ämnena antas omfattas av kriterierna i systemet. Detta avser kriterierna 0.1–0.3 (CMR), 0.5 (hormonstörande), 0.6 (PBT/vPvB) och 0.11 (luftvägssensibiliserande).

Taxonomin hänvisar också till ett antal listade ämnen i POPs-förordningen, kvicksilverförordningen, förordning om ämnen som bryter ner ozonskiktet, RoHS-direktivet och REACH-förordningen (begränsade ämnen i Bilaga XVII och kandidatförteckningen). I Byggvarubedömningen anges om ett ingående ämne finns upptaget på kandidatförteckningen. Det pågår ett branschsamarbete med att utvärdera hur Tillägg C ska kunna appliceras av branschen. Även här är utmaningen Taxonomins totalförbud mot ämnen på listorna.

Andra krav i taxonomin kopplar till byggmaterial 

Det pågår ett utredningsarbete för att se hur Taxonomins kriterier för emissioner från byggmaterial ska kunna införas och eventuella ändringar i våra kriterier kommer att aviseras våren 2023. Även andra krav i Taxonomin som kopplar till byggmaterial och som skulle kunna påverka kriterier i Byggvarubedömningen, såsom cirkulärekonomi, energieffektivisering, och vattensparande installationer kommer att utredas under 2023. 

[1] Annex 1 till kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139

[2] SVHC-kriterierna omfattar ämnen som är Cancerframkallande, Mutagena eller Reproduktionstoxiska ämnen (CMR), ämnen som är långlivade, bioackumulerande och toxiska (PBT), eller mycket långlivade och mycket bioackumulerande (vPvB), samt ämnen med motsvarande farliga egenskaper, exempelvis hormonstörande ämnen eller aspirationstoxiska ämnen.