Vilka omfattas av EU:s nya taxonomiförordning och vilket stöd kan Byggvarubedömningen ge?
EU:s taxonomiförordning som antogs i juni 2020 beskriver krav för byggmaterial och byggelement. För Byggvarubedömningen är de krav som kopplar till innehåll av farliga ämnen i och emissioner från byggmaterial särskilt viktiga. Arbetet med att implementera de delar som är relevanta för Byggvarubedömningens bedömningssystem är utmanande, både för oss och för er som kunder. Därför initierade vi hösten 2022 ett samarbete med BASTA och SundaHus för att hitta ett gemensamt förhållningssätt till Taxonomin. Samarbetet har växt till att inkludera en rad aktörer på marknaden och gruppen är idag en del av Byggföretagens taxonominätverk. Här kommer vi löpande att uppdatera kring taxonomin och de webbinarium vi bjuder in till på temat.
Bygg- och fastighetsbranschen samarbetar kring EU:s Taxonomiförordning – fokus på farliga ämnen i byggmaterial
Hur arbetar bygg- och fastighetsbranschen?
Hösten 2022 startade bedömningsföretagen en samarbetsgrupp som växte till att inkludera aktörer från hela branschen. Idag är gruppen en del av Byggföretagens taxonominätverk. Följande organisationer ingår:
• Bedömningsföretag; BASTA, Byggvarubedömningen & SundaHus
• Certifieringsorgan; Svanen, SGBC
• Byggföretag och fastighetsägare; Byggföretagen, Fabege, NCC, PEAB, Serneke, Skanska, Sveriges allmännytta, Veidekke, m.fl.
• Materialtillverkare; Byggmaterialindustrierna/KTF, VVS Fabrikanterna
Målet med samarbetet är att hitta ett gemensamt förhållningssätt till taxonomin med fokus på farliga kemikalier i byggmaterial. Vi vill försäkra oss om en lösning som fungerar på den svenska marknaden och som ger både tillverkare/leverantörer och den som ska köpa in en produkt tillförlitlig, och verifierbar, information. Nätverket har noggrant följt utvecklingen av taxonomin genom publicerade förtydliganden och det senast publicerade tillägget till delegerad akter3.
Slutsatser
Det finns fortfarande några otydligheter kvar i det nya förslaget som EU ska fatta beslut om, det gäller farliga ämnen och då specifikt Tillägg C. Däremot har kraven på mätning av emissioner till inomhusluft förtydligats och kan efterlevas. För ytterligare information se sammanfattningen längre ned.
Vad händer nu?
Innan vi kan tillämpa det arbetssätt som beskrivs nedan behöver det senaste förslaget3 fastställas samt förtydliganden av kraven som bekräftar arbetssättet publiceras.
Just nu jobbar branschen med att få klarhet från EU i hur kraven ska tolkas och i nästa steg implementeras.
1. Begränsning av klimatförändringar, Anpassning till klimatförändringar, Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, Omställning till en cirkulär ekonomi, Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar.
2. Annex 1 till kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139
3. Sustainable finance package, Text amending the Climate Delegated Act, , Sustainable finance package 2023 (europa.eu)
Sammanfattning av taxonomins krav på byggmaterial kopplat till farliga ämnen
Nedan presenteras de avsnitt från taxonomin som direkt berör bedömningsföretagen tillsammans med sammanfattande kommentarer och slutsatser. Texter från taxonomin är på engelska då svensk översättning ej finns tillgänglig.
| Referens och text från taxonomiförordningen | Kommentarer och arbetsgruppens tolkningar |
| DNSH-kriterierna, hänvisning till Tillägg C och emissionskrav | |
|
“Building components and materials used in the construction comply with the criteria set out in Appendix C to this Annex. Building components and materials used in the building renovation that may come into contact with occupiers*1 emit less than 0,06 mg of formaldehyde per m3 of test chamber air upon testing in accordance with the conditions specified in Annex XVII to Regulation (EC) No 1907/2006 and less than 0,001 mg of other categories 1A and 1B carcinogenic volatile organic compounds per m3 of test chamber air, upon testing in occordance with CEN/EN 16516 or ISO 16000-3:2011*2 or other equivalent standardised test conditions and determination methods*3. *1 Applying to paints and varnishes, ceiling tiles, floor coverings (including associated adhesives and sealants), internal insulation and interior surface treatments (such as to treat damp and mould). |
|
|
Appendix C (Tillägg C) |
|
|
The activity does not lead to the manufacture, placing on the market or use of: a) substances, whether on their own, in mixtures or in articles, listed in Annexes I or II to Regulation (EU) 2019/1021 of the European Parliament and of the Council, except in the case of substances present as an unintentional trace contaminant; b) mercury and mercury compounds, their mixtures and mercury-added products as defined in Article 2 of Regulation (EU) 2017/852 of the European Parliament and of the Council; c) substances, whether on their own, in mixture or in articles, listed in Annexes I or II to Regulation (EC) No 1005/2009 of the European Parliament and of the Council; d) substances, whether on their own, in mixtures or in an articles, listed in Annex II to Directive 2011/65/EU of the European Parliament and of the Council, except where there is full compliance with Article 4(1) of that Directive; e) substances, whether on their own, in mixtures or in an article, listed in Annex XVII to Regulation (EC) 1907/2006 of the European Parliament and of the Council, except where there is full compliance with the conditions specified in that Annex; |
|
|
f) substances, whether on their own, or in mixtures or in an article, in a concentration above 0,1 % weight by weight (w/w), and meeting the criteria laid down in Article 57 of Regulation (EC) 1907/2006 and that were identified in accordance with Article 59(1) of that Regulation for a period of at least eighteen months, except if it is assessed and documented by the operators that no other suitable alternative substances or technologies are available on the market, and that they are used under controlled conditions*1 *1 The Commission will review the exceptions from the prohibition from manufacturing, placing on the market or use of the substances referred to in point (f) once it will have published horizontal principles on essential use of chemicals |
|
|
g) other substances, whether on their own, in mixtures or in an article, that meet the criteria laid down in Article 57 of Regulation (EC) 1907/2006, except where their use has been proven to be essential for the society. |
|
|
New point after f) In addition, the activity does not lead to the manufacture, presence in the final product or output, or placing on the market, of other substances, whether on their own, or in mixtures or in an article, in a concentration above 0,1% weight by weight (w/w), that meet the criteria of Regulation (EC) No 1272/2008 in one of the hazard classes or hazard categories mentioned in Article 57 of Regulation (EC) 1907/2006, except if it is assessed and documented by the operators that no other suitable alternative substances or technologies are available on the market, and that they are used under controlled conditions*1
*1 The Commission will review the exceptions from the prohibition from manufacturing, placing on the market or use of the substances referred to in point (f) once it will have published horizontal principles on essential use of chemicals |
|
Bakgrund och syfte
Genom Europeiska unionens stora satsning, Gröna giv som antogs i juni 2020 satte EU kursen mot mer hållbara investeringar och verksamheter. Inom ramen för detta antogs bland annat EU:s gröna taxonomiförordning i juni 2020, nedan kallat ”Taxonomin”.
Taxonomin är ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter inom EU. Syftet med förordningen är bland annat att införa gemensamma definitioner av vad som är hållbart, och på så sätt underlätta för investerare att göra hållbara investeringar. För att en viss verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål och inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen (även kallat DNSH efter engelskans "Do No Significant Harm") samt uppfylla vissa minimikrav inom social hållbarhet. Inom ramen för de identifierade miljömålen fastställs också mer detaljerade villkor, så kallade tekniska granskningskriterier, som anges i kompletterande förordningar.
Taxonomins grundstruktur
Följande sex fastställda miljömål presenteras i Taxonomin:
1. Begränsning av klimatförändringar
2. Anpassning till klimatförändringar
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4. Omställning till en cirkulär ekonomi
5. Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Vilka omfattas av taxonomin?
Taxonomiförordningen påverkar i första hand finansiella marknadsaktörer (till exempel investmentbolag, fondbolag, försäkringsbolag, pensionsbolag, riskkapitalbolag och kreditgivare) samt stora företag (fler än 500 anställda) som måste lämna en icke-finansiell rapport enligt NFRD (Non Financial Reporting Directive). Från och med räkenskapsåret 2024 kommer NFRD succesivt att ersättas av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), vilket på sikt innebär att allt fler bolag kommer att behöva hållbarhetsrapportera.
Utöver detta behöver ett eller flera av företagets verksamhetsområden omfattas av de identifierade verksamhetsområdena inom Taxonomin. Bygg- och fastighetsverksamhet är ett identifierat verksamhetsområde, se mer information om vilka verksamhetsområden som berör Byggbranschen nedan.
Rapporteringskraven innebär att dessa företag i sin hållbarhetsrapport ska inkludera information om hur och i vilken utsträckning företagets verksamheter är förenliga med kraven enligt taxonomin. Företag som inte omfattas av NFRD kan idag frivilligt välja att rapportera sin taxonomiförenlighet.
Även om det i dagsläget endast är stora företag som berörs av taxonomin så förväntas de nya lagkraven påverka hela investeringskedjan eftersom finansiärer behöver rapportera om hur väl deras investeringar ligger i linje med taxonomi. Rapporteringskraven på större företag förväntas också spilla över på mindre företag eftersom de är en del av leverantörskedjan.
Tidplan
I juni 2021 antog kommissionen en första kompletterande förordning med tekniska granskningskriterier för de två första klimatrelaterade miljömålen i taxonomin inklusive DNSH-kriterier för övriga miljömål. Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2022.
I mars 2022 publicerade EU:s plattform för hållbar finansiering en rapport med rekommendationer för tekniska granskningskriterier för de fyra återstående miljömålen. Reglerna för resterande miljömål träder i kraft den 1 januari 2023.
Utöver detta presenterade plattformen en rapport om minimiskyddsåtgärder för mänskliga rättigheter den 11 juli 2022, och det pågick en publik konsultationsprocess fram till den 6 september.
Hur berörs bygg- och fastighetsbranschen av taxonomin?
Taxonomin kommer att påverka byggbranschen på flera olika sätt. Dels berörs företag som ansvarar för uppförande av nya byggnader, renovering av befintliga byggnader, och förvärv och ägande av byggnader. Dels berörs företag som tillverkar vissa byggprodukter som används i byggbranschen. En lista över några listade aktiviteter i Taxonomin som berör byggbranschen presenteras nedan (observera att listan inte är heltäckande).
Aktiviteter som berörs av Taxonomin
|
Byggherrar, projektörer, entreprenörer:
|
Övriga aktiviteter:
|
|
Tillverkare av vissa byggprodukter:
|
|
|
Infrastruktur:
|
|
En mer detaljerad analys av hur olika verksamheter inom byggbranschen berörs av Taxonomins mål 1 och 2 (avseende klimat) har genomförts av Byggföretagen.
Vad innebär taxonomin för farliga ämnen?
För farliga ämnen är DNSH-kriterierna i Tillägg C[1] central. I tillägg C anges att verksamheter inte får leda till tillverkning, utsläppande på marknaden eller användning av listade ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor. Vad gäller listade ämnen hänvisar man till befintliga EU-lagstiftning som reglerar farliga ämnen inom EU, dvs POPs-förordningen, kvicksilverförordningen, förordning om ämnen som bryter ner ozonskiktet, RoHS-direktivet för elektriska och elektriska produkter och REACH-förordningen.
Men det finns några väsentliga skillnader. I tillägg C specificeras t.ex. inga koncentrationsgränser, med undantag för två av lagstiftningarna (POPs-förordningen och kvicksilverförordningen) där oavsiktliga spårföreningar och avsiktligt tillsatta ämnen undantas, vilket antyder ett totalförbud för listade ämnen i tillägg C. Ett totalförbud av samtliga ämnen i tillägg C är väldigt svårt att uppfylla, speciellt för vissa produktgrupper som t.ex. el och VVS. Låga koncentrationsgränser kan också vara svåra att verifiera analytiskt, eftersom det ställer höga krav på de analytiska metoder som används
Taxonomin går dessutom längre än gällande lagstiftning vad gäller ett antal punkter. Ämnen som finns upptagna på kandidatförteckningen enligt REACH är t.ex. i dagsläget inte förbjudna att använda, utan företag behöver informera sina kunder om en vara innehåller mer än 0,1 % (w/w) av ett listat ämne.
Ämnen med stora betänkligheter, så kallade SVHC-ämnen[2] (från engelskans Substances of Very High Concern), eller är inte heller förbjudna att använda enligt REACH, utan innebär endast att dessa ämnen kan komma att upptas på kandidatförteckningen och på sikt bli föremål för begränsningar eller tillstånd. Även dessa ämnen blir förbjudna att använda enligt kraven i Taxonomin.
I dagsläget finns det drygt 22 500 ämnen registrerade i EU och mer än hälften av dessa är klassificerade som farliga för hälsa eller miljö[3], det är dock oklart hur många av dessa ämnen som uppfyller SVHC-kriterierna och därmed blir förbjudna att använda enligt Taxonomin. Många av dessa ämnen saknar också en harmoniserad (tvingande) klassificering inom EU, vilket innebär att förbudet i viss utsträckning kommer att bygga på företags egenklassificeringar av ämnena.
Vad gäller kandidatförteckningen och SHVC-kriterierna öppnar Taxonomin upp för undantag med skrivelsen ”utom om användningen av dem bevisligen är nödvändig för samhället”, vilket kommer att kunna användas för ämnen som är nödvändiga att använda och som inte kan ersättas av mindre farliga ämnen. Det är dock i dagsläget inte tydligt vilken typ av dokumentation som är nödvändig för att påvisa att ett ämne är nödvändig för samhället och att samhällsnyttan överväger risken med användningen av ämnet.
Hur stödjer Byggvarubedömningen kraven enligt taxonomins Tillägg C?
Byggvarubedömningens kriterier för farliga ämnen bygger på kemikalieinspektionens PRIO-kriterier som avser utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen. Flera av kraven enligt Taxonomin baseras i stället på de så kallade SVHC-kriterierna. PRIO-kriterierna för utfasningsämnen går längre än SVHC-kriterierna och omfattar även kriterier som fluorerade växthusgaser, hudsensibiliserande ämnen, ozonnedbrytande ämnen, särskilt farliga metaller och särskilt persistenta ämnen. Eftersom Byggvarubedömningen tillämpar PRIO-kriterierna för utfasningsämnen kan SVHC-ämnena antas omfattas av kriterierna i systemet. Detta avser kriterierna 0.1–0.3 (CMR), 0.5 (hormonstörande), 0.6 (PBT/vPvB) och 0.11 (luftvägssensibiliserande).
Taxonomin hänvisar också till ett antal listade ämnen i POPs-förordningen, kvicksilverförordningen, förordning om ämnen som bryter ner ozonskiktet, RoHS-direktivet och REACH-förordningen (begränsade ämnen i Bilaga XVII och kandidatförteckningen). I Byggvarubedömningen anges om ett ingående ämne finns upptaget på kandidatförteckningen. Det pågår ett branschsamarbete med att utvärdera hur Tillägg C ska kunna appliceras av branschen. Även här är utmaningen Taxonomins totalförbud mot ämnen på listorna.
Andra krav i taxonomin kopplar till byggmaterial
Det pågår ett utredningsarbete för att se hur Taxonomins kriterier för emissioner från byggmaterial ska kunna införas och eventuella ändringar i våra kriterier kommer att aviseras våren 2023. Även andra krav i Taxonomin som kopplar till byggmaterial och som skulle kunna påverka kriterier i Byggvarubedömningen, såsom cirkulärekonomi, energieffektivisering, och vattensparande installationer kommer att utredas under 2023.
[1] Annex 1 till kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139
[2] SVHC-kriterierna omfattar ämnen som är Cancerframkallande, Mutagena eller Reproduktionstoxiska ämnen (CMR), ämnen som är långlivade, bioackumulerande och toxiska (PBT), eller mycket långlivade och mycket bioackumulerande (vPvB), samt ämnen med motsvarande farliga egenskaper, exempelvis hormonstörande ämnen eller aspirationstoxiska ämnen.
